Eller så är det bara jag som blivir urtråkig med tiden. När någon väl frågar om jag vill hitta på något blir jag skeptisk och det blir oftast inte av. Sedan sitter jag där hemma, ensam och klagar på att jag har tråkigt, känner mig bortglömd och att jag inte har några vänner. Det är ett typiskt i-landsproblem, för jag har ju saker att göra egentligen. Jag har vänner och jag är inte bortglömd. Kanske har jag bara tröttat ut folk? Jag klandrar er inte för att jag tröttat ut/tråkat ut er, undrar bara vart det gick snett. Tycker ni som hela tiden finns där för mig ska ha ett stort tack för att ni stått ut så länge, men till slut brister det ju, inte så konstigt.

Just nu kan jag skylla på att vintern tar orken ifrån mig, men vad händer till våren? Sommaren? Om det inte blir bättre. Vad ska jag skylla på då, att jag får solsting om jag går ut i solen? Nej, det funkar inte så. Den enda som kan göra något är jag själv, och jag ska göra mitt bästa. För jag blir ärligt talat deprimerad av att leva såhär.



Vintern är för lång i år.